Så in i norden, klassiskt

Swedish Grace

Vår fastighet är ett tydligt exempel på den stilperioden som kom att kallas för Nordisk klassicism eller Swedish Grace. Begreppet myntades 1931 av den brittiske konstkritikern Morton Shand i arkitekturtidskriften Architectural Review. Man kan också se stilen som en egen svensk variant av den på kontinenten mer flärdfulla stilen art déco. Den tidigare nationalromantiken hade spelat ut sin roll och den organiska jugenden slog aldrig riktigt igenom i Sverige. Nu sökte man efter ett mer sakligt och stramare formspråk och vände bl.a. blicken mot det sena 1700-talets stramare ideal som varit en glansperiod i svensk arkitekturhistoria. 

En slags frimodig eklekticism (stilblandning) där klassiska stilelementen från antikens Grekland och Rom och från det forntida Egypten lånas men liksom hålls i schack av solida rötter i den inhemsk sengustavianska stilen.  

I den svenska 20-tals klassicismen använde man gärna traditionella material som natursten och trä blandat med moderna material. Taklister och fönsternischer målas med lasyrådringar hellre ge en illusion av ett visst material än att använda det. Rummens väggar får puts som målas med dämpade färger gärna grönt eller beigt. Ibland med målade friser med geometriska mönster eller stiliserade detaljer från växtriket. Genom valet av puts och färg och dekorationer kunde man skapa en eftersträvansvärd känsla av illusion, ute blir inne och tvärt om. 

Att se och mötas av underbara ting

”Jag ser underbara ting” lär arkeologen Howard Carter svarat när hans ivriga medarbetare utanför den just öppnade Egyptiska graven den 4 november 1922. Det kom att visa sig att det var den unge faraon Tutankhamons grav man återupptäckt fylld med utsökta föremål och skatter.
Under mellankrigstiden från 1920-talet till början av andra världskriget inspirerade det forntida Egypten allt från konst, mode, smyckesdesign till inredning och arkitektur. Man lånade även friskt formelement från andra högkulturer såsom det klassiska Grekland och Rom men även från Orienten.

Våra entréer med sfinxerna och grekiskt inspirerade pilastrarna trapphuset på Bellmansgatan. De målade egyptiska papyroskolonnerna och horisontala banden i silver i entréen på St Paulsgatan är båda goda ex. på denna stilperiod.

Kanske ville man att boende och besökare skulle mötas av just något underbart när de klev in från gatan och för en kort stund förflyttas till ett annat rum i en annan tid. Innan de tog den moderna hissen (för 3 personer) upp i huset och in i de av centralvärme bekvämt uppvärmda och modernt inredda lägenheterna med separat WC och kaklat badrum med ett fristående badkar att sjunka ned i. Innan man gick ut i det praktiska men lilla köket och öppnade kylskåpet och lyfte ut en annan nymodighet halvfabricerad mat till middagen.  

Funktion före Grace när folkhemmet ska byggas

Den svenska 1920-tals klassicismen hade inte någon gemensam programförklaring och var inte heller dogmatisk. Kanske var det
därför övergången mot funktionalism inte gav upphov till några stora konflikter.

Under slutet av 1920-talet och 1930-talet förekommer det ofta att byggnader utformades i en blandning av nyklassicism och funktionalism. Detta syns även i vår fastighet och man kan nog utgå ifrån att både arkitekt och byggherre besökte den stora Stockholmsmässan 1930, som var funktionalismens genombrott i Sverige. Då hade byggandet av vårt hus hunnit en bra bit men några små ändringar i det fasta snickerierna inne i lägenheterna kan ha hunnits med och större fönster med bättre ljusinsläpp i fastighetens lilla ljusgård. (CO)

Litteraturtips: Swedish Grace av Eric Ericson, Monika Björk. 2017, Orosdi Back 

Tips om du vill lyfta fram 1920-talsklassicism i din lägenhet:1920-tals klassicism Kort stilhistoria.pdf

Estet med socialt engagemang och en byggande konstnär 

Birger Ljungar

När Birger Ljungar ritar vårt hus 1928 har han precis avsluta sitt arbete som arkitekt för en annan fastighet i närheten. Även den i klassicistisk stil belägen i hörnet av Swedenborgsgatan 5 a och Wollmar Yxkullsgatan 5 b byggd 1926-1927.

Birger Jungar föddes i Adolf Fredriks församling i Stockholm 1837 och utbildad byggnadsingenjör. Han var gift med Anna Ljungar (1848) och fick två barn, sonen Karl Erik föddes 1925.Han dog också allt för tidigt knappt 50 år gammal 1937. Birger Jungar var väldigt produktiv och flera av uppdragen gick in i varandra. Han verkar ha haft ett socialt engagemang i sitt yrkesutövande som arkitekt. Som arkitekt är han i hela sin produktion tydlig förankrad i nordisk klassicism men succesivt har stramheten luckrats upp av en allt mer lekfullt drag i utsmyckningarna.

Direkt efter arbetet med vår fastighet blir han sin egen byggherre och ritar och bygger efter det hus med många små lägenheter i men med alla moderna bekvämligheter, för människor med "vanliga inkomster". Han behåller de pampiga klassicistiska entréerna med marmorgolv och skulpturfriser. Två bra ex är husen han arbetade med direkt efter vårt på Gjutargatan 8 och Gjutargatan 12, 1931-33 (Kungsholmen). Det senare påminner mycket om vårt hus. 

Justus Zederman 

Justus Zederman var född i Katarina församling på Södermalm 1889. Han tog sin examen som byggnadsingenjör 1909 på Tekniska skolan i Stockholm och bara tre år senare erhöll han byggmästarrättighet i Stockholm. Han var gift med Kerstin Öhlin och fick två söner en kom att arbeta som tecknare och med layout. Som byggherre verkar Zederman valt byggprojekt och samarbeten följt rådande stiltrender men också snabbt annamit ny byggteknik. 

Flera av hans byggprojekt genom åren är belägna i hans födelseförsamling i de närliggande kvarteren. Det första uppdraget som byggherre är för en fastighet på Folkungagatan 100, 1913-1914 och ungefär samtidig är han även byggherre för en fastighet på Kocksgatan 41 med byggstart 1914 båda dessa byggnader är i tidtypisk nationalromantisk och nyrenässansstil.  

Vid sidan av sitt arbete som byggmästare var han även verksam som konstnär och han studerade bl.a. för Isac Grünewald. Han gjorde flera studieresor ut i Europa och studerade under olika perioder i Paris bl.a. för André Lhote. Han hade både separat utställningar och deltog i samlingsutställningar i Stockholm. Hans målningar var dekorativa och motiven var mest landskap från resor i Europa och Nordafrika. I flera av de byggnader han var byggherre för utförde han dekorativa väggmålningar som i Fords Stockholms kontor.

Justus Zederman är verksam som byggherre mycket länge när han avlider 1969 har han ansvarat för byggnationen av en rad fastigheter främst på Södermalm. 

Byggherrensvåning 

När vår fastighet uppförs reserveras en av lägenheterna högst upp i huset som blivande bostad åt husets byggherre med familj. Som just då var småbarnsförälder till sönerna Lars född 1926 och Anders född 1929. Denna lägenhet inreds med platsritade bokhyllor, taket i hallen  dekoreras med geometriska mönster i olika fält som markerats med lister av trä. Kolonner i grekisk och egyptisk stil den senare med papyruskapitäl. 

Lägenheten har idag även kvar sina ursprungliga originalsnickerier såsom spegel-och skjutdörrar med den vackra färgsättningen med brunmålade fyllningar i blått ramverk och på vissa dörrar tvärtom med bruna karmar. Fönsterbräder i mörk marmor och bruna original element. Brunmålade och lätt lasyrådrade fönsternischer, karmar och taklistor. De putsade och bemålademålade väggarna har kvar den ursprungliga färgsättningen och friser med stiliserade blommor. (materialval och färgkod för fönsternischerna, dörrar, lister, element och väggar var från början densamma i alla husets lägenheter). 

I valvet in till den stora salongen finns små målningar av Justus Zederman själv som skildrar byggprocessen. (CO)

Från Byggnadsinventeringen 1977

• Fasad: sprutputs, grön/gul (dagens gräddvita är från 1990)
• Bottenvåning: grå
• Tak: brunt med kopparlister
• Ytterport: glas och gulmetall
• Entréer:: golv i kålgårdsmarmor, trappräcke med skulpterade metallstolpar, fyllningsdörrar, ursprunglig takamatur i form av blomkalk, (finns ett ex. kvar på Bellmansgatan) övrig dekoration i entréerna fortfarande intakt eller återställd. (2017).
• Trappuppgångara: golv i kålgårdsmarmor, väggar i målade i  mörkt ockra gult. (En färg som behölls fram till 1994 då de målades om  ljusare gult frgprover finns sparade)
• Lägenheterna: En blandning av små lägenheter med kokvrå till 4 r.o.k. med jungfrukammare. Fönsterkarmar i brun marmor, bruna snickerier och bruna taklister i trä. Golven i rummen har fiskbensparkett, i hallen marmorgolv.  I c:a hälften av lägenheterna finns öppenspis oftast placerad i hallen/matsalen De större lägenheterna, har kolonner. Några av lägenheterna har handmålade dekorationer i taken (enstaka ex. finns kvar). Fastigheten hade centralvärme från start.
• Gård: underbyggd asfalterad gård med cykel- och mattpiskställ. (är numera låst p.g.a. att lanteriner har byggts och av säkerhetsskäl).
• Omgivning: St. Paulsg. 16 är från 1905, S;t Paulsg. 14 är från 1928 och S:t Paulsg.12/ Kvarngatan 2 byggdes 1974.  (Stockholms stadsmuseum)

Bildspel

I bildspelet ovan kan du se foton av Bruno Ehrs från Stockholms stadsmuseums byggnadsinventering 1977. Här finns även nya foton av fotografen Bengt Alm (som bor i huset) på bl.a. väggmålningarna i  en av fastighetens lägenheter. Samt foton av Pål Sommelius från 2014. 

Ekonomisk kris bemöts med byggpolitik

”1920-talet började med en ekonomisk kris och slutade i en annan.” Så skriver arkitekturhistorikern Eva Eriksson i antologin ”Att bygga ett land” 1998. Det var en politiskt instabil tid - samtidigt steg befolkningens levnadsstandard och konsumtionen ökade.

”Trots minoritetsparlamentarism, arbetslöshet och strukturomvandling blev utvecklingen i det svenska samhället relativ lugn, jämfört med Europa i övrigt. /.../  Under de år då de utländska konjunkturerna slog hårdast gick en stor del av investeringarna i Sverige till bostäder, med den stimulans till inhemsk produktion som det innebar. Byggandet fungerade som konjunkturregulator.”

Stockholm är präglat av byggnader från den här tiden. Villaområden växte upp utanför tullarna, Norr Mälarstrand tog form och Konserthuset och Stadsbiblioteket färdigställdes. Södermalm fick också sina villor, på Skinnarviksberget, och prestigebyggnader, som Högalidskyrkan och varuhuset PUB:s filial på Hornsgatan 54 (där Coop ligger idag). Flerfamiljsbostäder byggdes mest närmare tullarna.

Klassicism och funktionalism 

Arkitekturen från den här tiden, 20-talsklassicismen, har ingen framträdanderoll i svensk historieskrivning. Svenska historiker har föredragit att framhålla den mer rationella funktionalismen, som fick sitt genombrott med Stockholmsutställningen 1930 och som skulle bli välfärdsstatens/ folkhemmets estetik, men internationellt har 20-talsklassicismen uppmärksammats under beteckningen ”Swedish grace”.

Såväl folkhemsfunktionalismen som 20-talsklassicismen är tolkningar av internationella stilar. På kontinenten stod art déco och bauhaus mot varandra. Den ideologiska och modernistiska bauhaus-stilen utgick från en skola som grundades i Weimar 1919, medan begreppet art decó myntades i och med Världsutställningen i Paris 1925 som beteckning för en mer lättsinnig och dekorativ stil.

Sverige hade stora framgångar i Paris och tilldelades 36 medaljer - näst flest efter värdlandet. (AB)